Å herregud så arg han blev. 

Jag och en annan mamma gick ett varv runt kvarteret och när vi kom tillbaka hörde vi honom skrika. 

Vi stannade ute i 10min till och när vi gick in hade han lugnat ner sig och var i famnen på fröken som skolar in han. 

Känns bra att han gillar henne. För min största oro är VEM som ska kunna vara den person som han vill bli tröstad av eller som han ska ty sig till. 

Jag har ju ändå varit med honom hela tiden 1,5 år. 

Men det här kommer gå bra. 

På måndag ska jag lämna honom 45min. Kommer säkert gå ungefär som idag. Förhoppningsvis bättre. För när vi skulle fara idag så stängde han om mig och jag skulle få fara utan honom.