Nya forskarrön om utmattningssyndrom

DU står för Depression och utmattning i människovårdande yrken. En grupp forskare från Karolinska Institutet har undersökt vad utmattningssyndrom egentligen är, hur det kan behandlas och hur det kan förebyggas. AFA Försäkring har finansierat och följt projektet under de elva år som det har pågått från 2000 till 2011. En slutrapport kom i årsskiftet 2011/2012. I oktober 2012 presenterade Marie Åsberg och Åke Nygren, läkare och ansvariga för projektet, resultaten vid ett seminarium på AFA Försäkring.

– Förr hette det att man gick in i väggen eller blev utbränd. I dag säger man utmattningssyndrom, sa Marie Åsberg.

Utmattningssyndrom är ett tillstånd utlöst av långvarig stress, där den drabbade inte fått chans till tillräcklig återhämtning. Kognitiv beteendeterapi, KBT, är den behandlingsform som rekommenderas i dag för långtidssjukskrivna som drabbats av lättare psykisk ohälsa, där utmattningssyndrom ingår. För den gruppen kan landstingen söka statsbidrag via Rehabiliteringsmiljarden för KBT-behandling.

– KBT kan fungera mot depression och ångest, men inte mot utmattningssyndrom. Det finns till och med studier som säger att det är negativt med KBT i ett sådant läge, sa Åke Nygren.

– Det stöd som verkar fungera bäst är arbetslivsinriktad rehabilitering. Men Rehabiliteringsmiljarden har missat arbetsplatsens betydelse vid rehabilitering av den här gruppen drabbade. Allra mest effektivt är det att byta både yrke och arbetsplats.

Utmattningssyndrom en egen diagnos

Det allra viktigaste som DU-projektet har resulterat i är kanske att forskarna har slagit fast att utmattningssyndrom är en egen diagnos, som inte har något med depression att göra. Det är i och för sig vanligt att den som drabbas av utmattningssyndrom också drabbas av en depression till en början. Men det går alltså inte att medicinera bort ett utmattningssyndrom med hjälp av antidepressiv medicin.

Symptomen kan tyckas lika, men sjukdomen har ett annorlunda förlopp och det är helt olika saker som händer i kropp och själ för den som drabbas av utmattningssyndrom jämfört med depression.

Diagnosen utmattningssyndrom godkändes av Socialstyrelsen år 2003, och har i dag slagit igenom också internationellt.

Förloppet kartlagt

DU-projektet har visat på en tydlig koppling mellan antalet sjukskrivna för psykisk ohälsa och de neddragningar som bland annat landstingen tvingades göra under lågkonjunkturen på 1990-talet.

– Vi tittade efter, landsting för landsting, hur neddragningarna såg ut i början på 1990-talet och jämförde med antalet sjukskrivna för psykisk ohälsa i varje landsting fem år senare. Vi såg då att ju större minskningar av personalstyrkan, desto större var sjukligheten hos de anställda som var kvar fem år senare, sa Marie Åsberg.

Forskarna har ringat in vad som brukar hända innan man blir sjuk

Forskarna har ringat in vad som brukar hända innan man blir sjuk. Personen ifråga har ofta tidigare haft ett liv som alla andra, med vänner, umgänge, träning och normal sömn.

– När pressen från jobbet blir för stark börjar man med att sova mindre, fortsätter med att dra ner på umgänget och till exempel inte bjuda hem folk på middag. Man slutar kanske träna, sa Marie Åsberg.

– Till slut är det bara jobbet kvar.

Tidig insats viktig

Många av oss känner igen sig i den här spiralen och har kanske kunnat ta oss ur den i tid när varningstecknen börjat hopa sig. Gör man inte det förvärras symptomen med värk i kroppen, yrsel, minnesstörningar, skuldkänslor och en allmän glädjelöshet.

Själva insjuknandet startar ofta väldigt dramatiskt med hjärtklappning, yrsel, akuta problem att hitta och att få fram rätt ord när man vill säga något.

– Den som drabbas brukar kunna säga i just vilken stund det sker, sa Marie Åsberg.

Sedan följer en tidig återhämtningsfas, då man ofta mår väldigt dåligt. Därefter tar det lång tid att återhämta sig fullständigt. Den som drabbas av utmattningssyndrom blir ofta sjukskriven igen efter att ha blivit frisk första gången. Det är i dag en viktig orsak till att många av de drabbade till slut får förtidspension.

De som drabbas av utmattningssyndrom uppvisar också en överdödlighet jämfört med normalbefolkningen vad gäller självmord, hjärt-kärlsjukdomar och, konstigt nog, cancer – även för ickerökare.

Testa dig själv:

Testa dig själv i testet du kan ladda ner här nedan. Den som får över 18 poäng i testet kan vara i riskzonen för utmattningssyndrom. Någon finare uppdelning av antalet poäng har forskarna inte gjort.