I vanliga fall så lever jag mitt liv på så sätt att jag jobbar som undersköterska, kommer hem till min lägenhet, skriver blogg, kollar internet, umgås med kompisar (oftast skaffar jag mig en riktigt tajt kompis som jag anförtror mig allt åt) och festar.. I det stora hela är det vad jag gör.. Är alltid tillgänglig per telefon och sitter mycket vid datorn.
Som nu har jag fått ett tillskott till min vardag. Mina tankar är ockuperade av en person. Michael. En underbar människa som gör mig lycklig. Ger mig ett leende på läpparna varje gång jag tänker på honom.

Denna vecka nu när jag inte suttit vid datorn mer än enstaka gånger bara några minuter så har Michael varit hos mig. Från 14-21maj (idag). Jag har haft en härlig vecka och fått fina minnen att bevara. Jag är stolt över mig själv som kunnat prata engelska hela tiden. Tyvärr så tänker jag just nu på engelska också men jag kommer inte bli som Viktoria Silverstedt (stavas efternamnet så?!) Jag kommer inte börja prata svengelska nu och glömma bort svenskan.

Jag lämnade Michael på flygplatsen 14:45.  Åkte direkt till pappas hus där vi har bott. Packade ihop mina saker, städade undan lite och sitter nu på altanen hos britt. Solen skiner i mina ögon och jag har inte sett en sån här solig fin dag med klarblå himmel på länge. Känner mig lycklig!!