Fyfan vad rädd jag blev imorse.
Jag låg och lyssnade på Otto som låg och pratade i sin säng medan jag mornade mig.
Det blev tyst och PANG!!
Jag trodde att Otto lyckats klättra upp och trilla ur spjälsängen. Så jag var ju i hans rum på mindre än en sekund.
Han hade vält stolen som stod bredvid hans säng!
Min puls var nog i maxfart! Usch så jevla rädd man kan bli!!