förlossningsberättelse i detalj.. del 2

När vattnet gick så fick jag lite smått panik. 
Eller jag blev chockad att det bara helt plötsligt rann SÅ mycket vatten ur mig och ingenting kunde jag göra.
Vi larmade och in kom 2personal. De hjälpte mig byta om till de snygga nättrosorna och drog på mig en sån där enorm binda. Den ena barnmorskan som hette Susanne var jätterar och kunde skämta med mig och lugna ner mig. Personalen fick hjälpa mig för jag hade hunnit bli lite lullig och  "svag" av sömndosen.
Jag fick lägga mig i sängen igen och lyckades somna i cirka 30-40minuter. Sedan vaknade jag av värkarna igen.
En barnmorska föreslog att jag kanske skulle kunna må bra av att ligga i badkaret.
Vi fick gå över till förlossningen och fick vänta i rum 3. Väl där så fick vi veta att badkaret var upptaget.. Så jag fick ställa mig i duschen.
Jag duschade VARMT och spolade vattnet under magen vilket lindrade smärtan lite.
Hann inte stå i duschen så länge, så kom BM igen och sa att badet visst var ledigt.
Så vi gick dit och jag försökte slappna av där men det funkade inte för mig så länge.
Robert hjälpte mig med andningen och gav mig saft... men till slut gav vi upp.
Då fick vi gå till förlossningsrummet. Där kopplade de upp CTG gjordes en undersökning och jag var då öppen 4cm.
Eftersom jag i förlossningsbrevet hade skrivit att jag absolut ville ha tidig epidural så kallades det på narkosläkare som just då var upptagen på akuten..
Medan vi väntade på narkosläkaren så ville barnmorskan att jag skulle prova lustgasen.
Jag var tveksam och sa att jag egentligen inte ville men att jag skulle prova. Ville inte känna mig full.
De började ge mig 20% lustgas.. vilket inte gav nånting..
Så de drog på med 50%.. då började jag må så förbaskat illa och sa ifrån mig lustgasen.
USCH.
Men vid 4a tiden kom narkosläkaren och lade epiduralen.
Hon kunde inte lägga bedövningen när jag låg ner, så jag fick sätta mig upp.
Jag var nervös över att det skulle ta gudförbannat ont, men det kändes knappt.. Kanske för att värkarna tog över allt annat.
Vi fick in saft och saftsoppa som jag knogade och drack lite nu och då. 
Jag fick ställa mig upp och "dansa ner bebis".. med ett rema bord. Men istället för att bara stå och hänga på det bordet hela tiden så tog jag tag i Robban istället och dansade lite vals vid ett tillfälle.
Om Robert INTE andades med mig så blev jag skitsur. Jag behövde verkligen hans hjälp.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback